Leva, dö eller kanske ingenting
Jag förstår inte, jag mår ju bra, varför kommer tankarna på döden då? Kanske ska jag bara skita i alla diagnoser, strunta i allt sådant och låta Verkligheten kalla mig vad den vill, jag behöver ingen förklaring ifrån Verkligheten. Jag lovade min mamma att berätta om jag hörde röster, och det kan jag väl (för det kommer förmodligen aldrig att hända). Betyder det att hon tror att jag hör röster, att dubbelheten har en annan förklaring? Jag vet inte. Kanske finns det ingen förklaring, kanske ska jag sluta bry mig om Verklighetens förklaringar då de ändå inte verkar ha några, låta Henne göra vad hon vill och se vad som händer.
Jag orkar inte tänka mer, jag orkar inte vara rädd längre.