Försöker

Jag försöker. Åkte frivilligt in till psykakuten i går med en personal från boendet. Några timmar senare så blev jag inlagd på observationsavdelningen (som alltid). Träffade en jättegullig tjej som var min rumskompis, vi pratade en del tills personalen kom och sa att jag skulle flyttas till en annan avdelning pga. platsbrist. Så jag åkte upp till en annan avdelning där jag fick sova.

Jag var förberedd på att få träffa läkaren i dag, men icke. Istället kom sköterskan efter ronden och sa att jag ska förbereda mig på utskrivning i morgon. Det gjorde mig sjukt stressad och ångestfylld. Jag har inte ens fått träffa den där läkaren som bedömer att jag kan skickas hem i morgon... visst, "Det görs ju en bedömning på samtalet", säger personalen. Men med min erfarenhet så kommer det där samtalet att sluta med utskrivning, det har gjort det i 90% av fallen innan. Han som rapporterade detta till mig sa ju faktiskt ordagrant att jag skulle förbereda mig för utskrivning, om än en preliminär.

Har ringt och pratat med boendet som, tack och lov, ska prata med avdelningen och försöka få dem att ha kvar mig över helgen åtminstone. De har nämligen ingen personal på helgen och i och med att läkaren här inte bemödade sig att prata med mig innan han bestämde sig för att jag nog kan åka hem i morgon, så vet han inte att det inte kommer att finnas någon personal där under helgen. Känns inte helt optimalt att bli hemskickad då... Men boendet sa att jag inte skulle tänka att allt går åt helvete även om de inte skulle lyckas "övertyga" avdelningen att ha mig kvar över helgen, att det kommer att lösa sig ändå, på nåt sätt. Ska eventuellt vara en hel del med min bästa kompis L ifall jag blir utskriven. Är så tacksam över att jag har dem.