Min kärlek sinade aldrig
Att inte begå självmord trots den obeskrivliga smärtan man känner som får en att faktiskt vilja avsluta allt och därmed förkasta alla chanser till ett bra liv, det är det mest osjälviska som finns. Att varje dag genomlida det helvetet man har inom sig trots att man skulle kunna avsluta det, att tvinga sig själv att stå kvar i elden för sina nära och kära trots att man har gett upp om räddning, att fortsätta trots att man inte tror på nåt ljus i tunnelns slut - är inte det mod?
Självmordsbenägna människor som trots sin smärta väljer att fortsätta för sina nära och kära är nog den största kärleksförklaringen som finns.
Min kärlek sinade aldrig, men mina krafter gjorde det.